Jag kissade ner mig på jobbet för ett tag sedan. Inte så att det blev en stor pöl runt mig, men tillräckligt för att jag behövde byta byxor.  Jag var jättekissnödig men tänkte att jag klarar av att hålla mig tills jag lämnat in min kassa. Väl ankommen till kassakontoret så har "pengatanten" gömt sig och hoppar fram och skriker när dörren öppnas. Halva IKEA hörde mitt skrik, och kunderna vände sig om och tittade. Det var då det hände. Jag kallas nu inom vissa kretsar på jobbet för Peewee.

Idag har Tess (arbetskollega tillika min kassamentor) upptäckt att om en kund köper en smörkaka så står det "cockie" på kvittot istället för cookie. Hysteriskt roligt en dag som denna. Mattias (ytterligare en skön kollega) tycker att jag och Tess drar "kassa" skämt.   

Jag fick ännu ett skrattanfall idag, då jag inte kunde hålla mig, hur oproffessionellt det än kan verka. Till mitt försvar var det kunden som började skratta...han skulle betala med kort, men det ville inte fungera. Då sa hans väninna: Du måste föra in den långsamt och hårt. Mannen och jag tittade på varandra, och sedan var det kört. Även väninnan skrattade lite generat!

Just nu leder Sverige över Ryssland i handbollen, hoppas att det håller i sig. Jag åker till Herning på fredag för att se semifinalerna och finalerna i Handbolls-EM. Vore trevligt om Sverige kunde finnas med i någon av matcherna. Om inte annat så har jag även packat en dansk tröja. Tänk om det kan bli lika rysaraktigt som när vi var och såg dem spela kvart och semi under OS? Vågar inte ens tänka tanken...

För att knyta an lite till förra inlägget så kan jag nämna att det första som slog mig när jag kom av flyget var att alla löpsedlar skrek ut hur mycket man kunde gå ner i vikt på kortast möjliga tid. Det var faktiskt en liten chock att även nyhetstidningarna hade viktminskning på löpsedeln. Det gjorde stort intryck på mig. De flesta länder jag har arbetat i är det tvärtom, att ha en stor rumpa och fylliga lår innebär att man är vacker, tillsammans med några härliga rynkor! Eller så är det jag som inbillar mig för att jag vill att det ska vara så...  

En annan sak som jag funderat mycket på genom åren var en sak som Shibanis pappa sa. Shibani var en indisk tjej som jag bodde ihop med när jag studerade i Barcelona. Hennes pappa sa att rök gärna en joint då och då, men lova mig att du aldrig tar en cigarett. Här hemma säger vi nästan det omvända...konstigt hur olika det kan vara.

Jag vill även passa på att säga tack till Elionor och Mattias som bjöd upp till en otroligt trevlig kväll igår! Längesedan jag dansade så mycket. Elionor är hon till höger på bilden ovan, jag är den till vänster. Det är även henne jag kommer att få sätta mitt hopp till de närmaste 10 veckorna. Imorgon går nämligen startskottet för C-uppsatsen. Hej då livet för en stund.

Idag bjuder jag på en gammal klassiker då jag uppenbarligen inte har något intressant att berätta just nu...håll till godo! 

 

Eli

19 januari 2014 20:59

Mattias säger att du har alldeles för mycket fritid=)

 

PeaceOfLove.bloggplatsen.se

21 januari 2014 16:35

Hej! Vilken jättefin och läsvärd blogg du har, Verkligen! :)

Kika gärna in på min blogg och lämna en kommentar eller två.

Vem vet, min blogg kanske är något din smak? KOLLA GÄRNA!!

Ha en bra dag, Kram! ^^

http://PeaceOfLove.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra veckan gjorde jag fel. En patient fick en annans läkemedel. Ångesten och rädslan för att det ska ske igen släpper inte taget. Om några timmar ska jag tillbaka till arbetet. Jag bävar redan för att klockan ska bli 20.00 och kvällsmedicinerna ska...

Det såg ut som hon sov, hennes långa mörkbruna hår låg utspritt över kudden. När jag kom in i rummet för att säga hej, och höra om hon behövde någon inför natten sträckte hon fram sin hand där hon höll en stor hårtuss, hon tittade upp på mig med tåra...

  Ojojoj, idag fick får jag användning för det bra (och påhittade) ordet informationstoxikos.  =) Totalrörigt på jobbet, med lite miss i kommunikationen, inget som inte löste sig, men att känna sig som en total jubelidiot inför läkarna när jag trod...

  Det är väl ingen som missat att jag nu är sjuksköterska?      Har arbetat i fem dagar nu, och har ingen aning om hur detta ska gå när jag om två veckor ska stå på egna ben, och inte ha en handledare som ränner runt och rättar till när jag mi...

I torsdags fick vi ett bakslag. Igen. Vi var inte ens i närheten av ett godkänt på vårt examensarbete. Hela tiden har vi fått höra att vi är bra. Det kom som en chock, ett slag i ansiktet. Vårt språk var inte tillräckligt akademiskt, vi var ute och c...