Var på gymstick idag, det är vattengympa med en pinne och gummiband, asjobbigt, men jättekul! Det har snabbt blivit en favorit och jag går så ofta tiden tillåter. En av övningarna är att man ska hoppa över en pinne, som hålls fast med båda händerna, samtidigt som mage och rumpa spänns (redan där kör det ihop sig). En svår övning som kräver mycket koncentration från min sida.

   När jag kämpar som bäst för att göra allt detta och SAMTIDIGT försöker undvika att drunkna hör jag att instruktören ropar: Anna, försök att se lite graciös ut också. VA? Om blickar kunde döda i den stunden...jag kämpade ju för livet där ute i det stormande havet! (läs varmvattensbassäng med djupet 130cm).

Jag har hittat ännu en "ny" träningsform som jag hoppas ska kunna få mig iform, och det är Military Fitness. Inte visste jag att träning kunde vara så roligt och inspirerande. Det är jobbigt, det känns som om  lungorna ska sprängas varenda gång (alla fyra jag varit på) , men det som gör det värt att återvända är dels otroligt duktiga, inspirerande instruktörer, men framför allt teamkänslan som är. Alla peppar alla, och hjälper en att orka lite till, fast man egentligen inte orkar...jag har insett genom den här träningen att när jag tror att det inte finns några krafter kvar, så finns det ändå lite till som kan kramas ur, med hjälp av andra. Fantastiskt!

Jag ska erkänna att jag har undvikit denna träningen, jag har blivit erbjuden att följa med flera ggr, erbjuden förresten, min kusin och faster har snarare tjatat på mig, men jag har lyckats komma med en ursäkt varenda gång, jag är ganska duktig på det förstår ni, men jag är glad att jag tillslut följde med. Jag trodde att jag var för otränad, men det visar sig att ALLA an vara med, nåja, mer eller mindre i alla fall! (; Enda molnet på himlen är att de inte finns i Karlstad, utan jag måste åka hem till Åmål, eller Säffle för att delta, vilket är trevligt, men tidsödande.  Läs mer på: http://www.militaryfitness.se/ Ni får blunda för framsidan, jag varnar för starka bilder, och risk för blindhet, så ful är den! Det är nämligen en bild på en hockeyspelande indian från Götet där...

Det blir mycket skriverier om träning nu, men det är det mitt liv består av , tillsammans med att skriva C-uppsats. Jag vill ha mitt liv tillbaka, och jag längtar tills om fyra veckor när uppsatsen är klar(?) och livet återvänder.

Kan någon förklara för mig vad 17 jag har gett mig in på? Kortvasan på fredag, hahahaha! Var lite snö förrförra veckan, så jag åkte skidor med mig själv som coach, samlade ihop totalt 27km, fördelat på  fyra tillfällen.  Då jag inte har haft tid att åka någonstans där det finns snö för att träna, då vi har skrivit uppsats sedan innan jul, så är resultatet att jag fortfarande inte kan åka skidor, åker ena skidan framåt, glider den andra bakåt. Jag hoppas på att någon kan hjälpa mig med lite vallning (har hört att det kan vara bra) innan fredag, då jag inte vet hur man gör och mina skidor inte är vallade.  30km, det borde jag ta mig runt på ren stönighet, har fått vinkar om att det serveras både soppa, kaffe och bullar längs vägen, så blir det soligt och ingen blåst kan det ju bli en riktigt trevlig tur. Kanske kan hitta en kompis att byta några ord med längs vägen, sådant är ju alltid trevligt tycker jag!

Överlever jag fredagens 30km på längdskidor återstår bara cykling och simning, vilket torde bli en spott i havet, för jag kan både cykla och simma. Vill även göra om löpningen eftersom att jag hade ett par spruckna revben när jag sprang Lidingöloppet och inte kunde prestera till max då det gjorde ont som satan, rent ut sagt. Får se hur det blir med den saken, allting har sin tid!

Igår var det väldigt lugnt på jobbet, så jag satt i kassan och sjöng för mig själv, tydligen. Nynnade på "Under en filt i Madrid, ligger en flicka på glid", har Galenskaparna på hjärnan nu i OS-tider efter deras sketch när "vad han nu heter" fastnar i vinkelvolten. Finns på youtube, se den! Hur som haver, jag sjöng visst  "under en filt i Paris", då jag känner att någon knackar mig på axeln (en kund) och säger med försynt och tyst röst: Fin sång, men det ska vara "under en filt i Madrid..." //over and out

 

bjoerkmini

19 februari 2014 19:18

Fartland, Flemming Fartland heter han :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra veckan gjorde jag fel. En patient fick en annans läkemedel. Ångesten och rädslan för att det ska ske igen släpper inte taget. Om några timmar ska jag tillbaka till arbetet. Jag bävar redan för att klockan ska bli 20.00 och kvällsmedicinerna ska...

Det såg ut som hon sov, hennes långa mörkbruna hår låg utspritt över kudden. När jag kom in i rummet för att säga hej, och höra om hon behövde någon inför natten sträckte hon fram sin hand där hon höll en stor hårtuss, hon tittade upp på mig med tåra...

  Ojojoj, idag fick får jag användning för det bra (och påhittade) ordet informationstoxikos.  =) Totalrörigt på jobbet, med lite miss i kommunikationen, inget som inte löste sig, men att känna sig som en total jubelidiot inför läkarna när jag trod...

  Det är väl ingen som missat att jag nu är sjuksköterska?      Har arbetat i fem dagar nu, och har ingen aning om hur detta ska gå när jag om två veckor ska stå på egna ben, och inte ha en handledare som ränner runt och rättar till när jag mi...

I torsdags fick vi ett bakslag. Igen. Vi var inte ens i närheten av ett godkänt på vårt examensarbete. Hela tiden har vi fått höra att vi är bra. Det kom som en chock, ett slag i ansiktet. Vårt språk var inte tillräckligt akademiskt, vi var ute och c...